Attityder viktigast förr ett lands ekonomiska framgång
Det är männsikors attityder om marknad, arbete och risk-tagning som bestämmer ett lands ekonomiska prestation, inte skatter eller arbetsmarknads regleringar, det säger ialla fall Edmund Phelps, nobel pristagare och ekonom på Columbia University. Och han får medhåll. En rapport om entepreneurship från Massachusetts baserade Monitor Group visar till exempel att attityder förklarar 40 percent av variationen i start-up företags ekonomiska framgång.
Det gäller med andra ord att se upp. En artikel publicerad i januari nummret av tidskriften Foreign Policy, pekar blandannat ut att europeiska studenter lär sig att privata företag förstör jobb- tillväxt emedan en regerings politiska åtgärder skapar dem, att företagare exploaterar arbetare och att staten skyddar, samt att fria marknader skapar kaos men statliga regleringar ordning och reda” (Stefan Theil i Europe’s Philosophy of Failure, januari 2008).
Resultatet blir därefter. Dubbelt så många tyskar som amerikaner säger att de kommer att avstå ifrån att starta ett företag om det finns risk för misslyckande, och där 8 procent av amerikanerna säger sig redan vara involverade i att starta ett företag, är siffran 2 procent för tyskarna och 1 procent för fransmännen. 28 procent av amerikanerna säger sig vilja starta ett företag men bara 11 procent av fransmännen och 18 procent av tyskarna säger sig ha samma dröm (Stefan Theil 2008).
Vad svenskarna drömmer om vet jag inte, men det Sverige som dök upp efter andra världskriget var relativt sett ett mycket rikt land och på slutet av 1960 talet var Sverige, tillsammans med Schweiz, det rikaste landet i Europa. Det har dock förändrats. 1993 låg Sverige på 17e plats i välståndsligan, den lista som mäter OECD ländernas BNP per invånare, idag ligger man på 14e plats, oförändrat sedan 1997. Luxemburg är etta, Norge tvåa, USA trea och Irland, som låg på 17e plats 1997, är fyra.
Sveriges ekonomi är också dålig på att skapa nya jobb. Mellan 1992 och 2003 har sysselsättningen av 15-64 åringar minskat med 3.1 procent. I Storbritannien, Frankrike och Norge ökade sysselsättningen med 4 procent under samma tid. En av anledningarna är de höga skatterna och McKinsey Global Institut påpekar att service arbete, som hushållsarbete och jobb inom detalj handel, har en mycket lågt sysselsättnings grad jämfört med andra länder.
En annan förklaring är förstås attityder. Mellan 1998 och 2002 ökade tillexempel antalet sjukdagar med 76 procent och det i ett land som har de hälsosammaste invånarna i Europa. Endast 20 procent av männen röker och Sverige har den lägsta andelen överviktiga människor och den lägsta alkohol konsumtionen (Den Svenska Sjukan 2002). Och i slutet av 1980 talet, när sjukersättningen var 90-100 procent, stannade svenskarna hemma ifrån jobbet 26 dagar per år, jämfört med 14 dagar 1955 ( Assar Lindbeck 1997).
Vad svenskarnas attityderna om marknad och risk-tagning är vet jag inte. Men Telias kraschande internet servers i nyårshelgen säger något om dem – vi har semester och stängt här.
